50 miljoner barnkläder..

Äntligen klar! Trodde dock det skulle ta flera dagar att märka upp alla kläder inför loppisen.. MEN det gick på ett par timmar… Tummen upp! 🙂
Rätt sorgset dock att gå igenom Astrids alla söta sommarkläder och minnas sommaren när hon var liten liten bebis.. Hur snabbt hon växer..
Och Ville..
Usch, detta hjälper knappast mot en del av min dödsångest att tiden bara flyger fram, jag hatar den känslan.
Känns som om man kommer vakna upp imorgon gammal och grå..
Samtidigt som det är fantastiskt att få se sina barn utvecklas varje dag så vill jag bara stanna och backa bak tiden..

Sista månaden nu av mammaledigheten… Också oerhört sorgset.. Är tid man aldrig får tillbaka igen.. Vill ju inte påstå att jag känner mig jätteredo att vara utan Astrid så mycket nu.. 😦

Puss på er!

Villekommentarer

Redan försvarar han Astrid (med kommentar som jag själv använt vilket han nu använder flitigt..)
Så fort hon gör något, skriker till, bankar på TVn, drar tag i mina blockljus m.m och jag säger ”Nej” eller ”Aja” så säger Ville:
– Det är sånt bebisar gör mamma!
Haha.. Sötaste du..
Jag använde det till honom när hon råkade slå honom en gång för länge sen och nu får man det slängt i huvudet hela tiden.. 🙂

En annan kommentar han kör med är när Astrid gör något så vi skrattar, eller ja även här om jag säger nej till henne.. Så säger han med största leendet:
– vilken tokig bebis vi har!

Kärlek!